Allting släpper som en propp i en hjärna.
Helt plötsligt har jag 4 jobb att välja emellan och vem kan klaga? Förutom att f.d chefer kan suga min balle som inte svarar och att jag på grund av det missar en veckas jobb så kan livet inte se ljusare ut för tillfället.
Jag slängde bort de mörka känslorna som började tränga sig på i takt med att hösten kryper på. Jag tog dem, slängde iväg dem.. Långt, som sedan någon annan tog över.
För tillfället kan jag inte påstå att min livsstil är något jag kan rekommenderar. Men imorgon ska jag äntligen få storhandla, få proppar till spisen så att jag kan få laga mat. Inte bara leva på kebab, cigg och öl som jag hittils gjort. Och jag har fått jobb, det betyder pengar som rullar in varje månad, en sysselsättning, en sak som skiljer mig och hindrar mig från att bli en av många socialfall, folk som hänger på AF varenda dag utan möjlighet till jobb. Någon som skiljer mig från att bli en av de andra.
"Att leta jobb är ett heltids arbete" sa min AF tant.
De senaste veckorna har även visat vilka som är mina riktiga vänner. De som alltid ställer upp, alltid finns där för att hjälpa mig, stötta mig..
Min lägenhet tillhör lika mycket er som den tillhör mig.. Ni andra kan kasta er i sjön, ni som aldrig hör av er, ni som undviker sms.. Ni som aldrig anstränger er..
Nu ska jag snart sova.
22.57
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar