Vad fan tänker du på?

En dag fylld av tråkigheter.
En dag fylld av "in the past".. Kan inte förstå varför jag blir så förbannad och besviken på mig själv?
Varför jag blir så arg över saker som faktiskt är sant.

Stod mitt i ilskan och kollade ut genom fönstret.
Mörkt, grått och kallt.. Precis som jag, som en grå prick.
Jag har ett jobb som inte är min framtid, jag försöker vara nåt jag aldrig kan vara och bara försöker och försöker men står ändå stilla.
Man bloggar om tråkiga och ointressanta saker och läser andras bloggar och tänker "Hur fan kan de ha så många som kollar deras blogg varje dag".. Vissa har ju helt otroliga bloggar, intressanta, roliga och där man lär sig något. Men vissa bloggar är ju bara helt otroligt att de ens kan tjäna pengar på sina.
Men är väl inte därför man bloggar från första början.. För att tjäna pengar?
Kanske är det som är problemet.. Vad handlar min blogg om egentligen.
Läste någonstans att man ska skriva om något man kan mycket om eller är grymt duktig och intresserad av.
Vad är jag intresserad av? Vad kan jag? Egentligen ingenting.. Och jag är för lat eller snarare, jag har ett liv så kan omöjligt sitta flera timmar per dag och leta upp det nyaste, roligaste och intressantaste inom just ett ämne varje dag.
Men jag är ganska nöjd ändå, jag skriver ju.. Det är huvudsaken, och jag har läsare.

Jag försöker vara mig själv. Envisa, bittra och arga Sofia, fast som även har underbara sidor som glad, rolig och positiv. Antar att jag bara är inne i en svacka.
Jag och Joakim har bråkat i princip hela kvällen, om pengar huvudsakligen men även om en massa andra skitsaker.
Jag fick i alla fall städat idag, och jag lagade mat. Blev aldrig något promenad dock, men städningen tjuvade väl några kalorier.

Ni som inte gått på Hvilan/inte är intresserad av att fortsätta läsa ett LÅÅNGT stycke, sluta läs (fast det är ganska roligt);

Okej, fick en liten promenad hem från Värnhem idag, stannade även till på Frans Suell gymnasiet, där Atti en gammal klassföreståndare jobbar. De har visst öppnat en butik där på skolan där de säljer kläder, väskor, ställer ut tavlor och även floristerna har en butik där. Så tänkte.. "Jag ska gå in och hälsa på Atti".
Den första jag möts av inne i butiken är Lina, som gick i HV07, hon är tydligen butiksansvarig där. Pratar lite med henne sedan visar en elev mig och Joakim upp till lektionssalen.
Säger hej till Atti som lixom inte blev sådär glad och överraskad som jag hade trott.. Tjuvade en kram i alla fall.
Sen ska hon hälsa på Joakim. Om vi säger såhär.. Joakim och Atti är lixom inte bästa vänner. Atti var på honom heela tiden och försökte få ut honom från skolan. Men nejdå, hon kände inte igen honom.. Presenterade sig och tog honom i hand. Jag sa, "Han har också gått på skolan".. men inte ens då minns hon.
Sedan fick jag följa med in till lektionssalen där Atti presenterade mig för sin klass.. "Hej det här är Sara, en gammal elev till mig".. Jag bara.. Sara, nja Sofia heter jag..
Misslyckat besök, fast ändå trevligt på nåt vis.

Tja, nu ska jag väl förbereda mig inför sängen relativt snart, jobbar ju helgen, lördag&söndag jobbar jag kväll så, bara att aktivera jobbcellerna och ta tag i allt.
Ja allt, jag måste ändra på mig.. Helt enkelt. Annars kommer varken jag eller Joakim stå ut med varandra..
Snart vår i alla fall, och mamma kommer.. Något som bryter tristessen.

PUSS!