måndag 25 januari 2010

drar du så drar jag.

kaotiska jävla skit helg.
Fredag tvättade jag 7 tvättar tvätt.

Lördag var jag pepp och en enda människa förstörde min kväll ca 2 på natten.
Rasande ögon och en skakande kropp. Adrenalin som pumpade genom kroppen och mitt grepp runt din handled.
Rösten som kommer ur min mun är inte min och jag har nog aldrig låtit så arg innan.
Mina skakande händer och mina kalla knän mot den vita snön, tårar strömmande nerför mina kalla kinder. Ditt försök att krama om mig. Stilla mig, lugna mig, dina tårar beter sig likadant.
Dina små ynka försök att säga förlåt, någon sorts idoldyrkan sådant skitsnack biter inte på mig. Svek rinner av mig, fastnar inte på min näthinna, endast minnes bilderna som min hjärna evigt har fotograferat.
I min enfald tror jag att mina hårda ord fastnat, mina spottande, fräsande ord.
Nej jag tänker inte förlåta, det har jag gjort så många gånger förut. Du får klara dig utan mig från och med nu, och jag utan dig men det gör jag med glädje.

Jag har upptäckt paradoxen att om jag älskar tills det gör ont,så finns det ingen smärta längre, utan bara kärlek.



This is the end, the chain is broken.

10:25

Inga kommentarer: